VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

PÅ VÄG UT!

IMG_0058

Åh jag hittade min Ganniklänning i garderoben idag, att shoppa i sin egen garderob är underskattat. Hittade även en fin t-shirt jag köpt men som försvunnit på en galge långt därinne. 

Godmorgon från mig på väg ut dörren! Älskar att ta spårvagnen till city lite senare än rush trafik, då är den nämligen fullpackad. Men det är billigt, miljövänligt och framförallt så är jag i city på 14 minuter. Helt lovely!

Idag väntar roliga kundmöten, det jag älskar allra mest.

Ha en fin dag!

Kommentera

Annons

DELAD MAGE

 

Godmorgon!

Vi hade en jättefin dag igår hos Ashi och kompani. Riktigt skön söndag, men nu är det äntligen måndag. Det är en lyx att få längta efter måndag och trivas på sitt arbete. Samtidigt längtar jag även efter nattvakten såklart, efter tre nätter är en natts sömn magiskt!

Det här inlägget blir lite spretigt. Men jag har lagt tanken på mina magmuskler som är trasiga / delade på is till 2019. Tänkt att det ska tas tag i då. Nu är vi här! Okunskapen kring detta är stor, många tror att jag kan träna ihop muskler som slitits itu. Min magdelning har dessutom ökat och jag känner hur trött rygg och nacke blir av att bålen inte används. Så jag vill sy ihop musklerna.

Jag får in en hel hand på bredden i magen och hamnar inne hos mina organ, mysigt va? 

Det är INTE kosmetiskt som läkarna tror, jag är en expert på att välja kläder efter min slappa lilla mage som inte kan lyftas in. 

Härinne ligger problemet. Som gör att jag med magdelningen på om jag minns rätt 6,5 cm sliter efter en hel arbetsdag framför datorn. Eller känner magen bukta ut när jag tränar. AJ!

Norsk sjukvård menar det spricker upp igen(förstås pga att de nästan aldrig genomfört operationen), men privat sjukvård menar det är rätt behandling för mig. Att sy ihop musklerna och låta de rehabilitera sig och byggas upp sakta och säkert känns som 100% rätt val. Jag vet vi är många som har ont pga att vi gått gravida eller fött barn, så ska det inte vara. Jag undrar verkligen om det varit samma prioriteringar om det gällde män i sjukvården? Det känns som vi kvinnor ska tycka det är okej och normalt att skadas och sen ha ont / problem livet ut efter graviditeter. Men det tycker inte jag.

Så, nu är det sagt.

Läs gärna denna nya forskningen om att forskarna säger att de tagit fel på hur man ska ”träna ihop magen igen”.  Kanske sjukhuset borde läsa den och faktiskt hjälpa oss kvinnor i Norge som behöver denna operationen?

Kommentera (32)

Annons

BÄSTA DAGEN!

img_4423.jpg

När man får sällskap när man tar en snabb dagens! Bästa sällskapet, min Eskil.

img_4425.jpg

img_4428.jpg

Inga alarm gick inatt, det är helt otroligt när jag är ensam hemma med barnen. Men så sov ALLA i min säng så jag kan inte skryta på mig bästa sömnen haha. De kom in en efter en, hade inte översikt alls men de visste gott att Pappas plats var ledig tydligen. Som jag älskar att vara Mamma! De dagliga kramarna, leendena i deras ansikten. Klarar mig knappt en dag utan de.

Vi gjorde några snabba to dos på centret sen kom två av tre kusiner och min fina svägerska på besök. Sen har barnen lekt nonstop, Ella har varit på kalas och är nu på övernattning och jag och Stine har bara myst tillsammans, välbehövligt efter en crappy start på året.

img_4442.jpg

Ibland gör barn busiga saker, kanske ritar lite i ansiktet och sådär… Tror han ritade dit superheromasken bara.

img_4475.jpg

Bära liten minikusin!

img_4473.png

Iband intas middagen framför TVn…

Jag är så KÄR i denna minimänniska. Hon är bara genomgosig.

Nu har jag fått massa god energi!!

Imorgon ska vi besöka vänner i Fredrikstad sen kommer E hem, hurra!

Kommentera (7)

Annons

GRÅT PÅ TUNNELBANAN!

Jag är som sagt home alone med alla barnen så noggrann planering är mitt motto för att kunna jobba fulltid och ha tre kids. Beställt hem mat – check, lägga fram mina och Eskils kläder kvällen innan – check and so on. De stora klarar sig själva på det viset men man behövs för samtal och de lägger sig typ samtidigt som jag gör, nejdå, jodå…

Såhär ser jag ut idag. Kjol från VeroModa – ett tips! Den har fickor också. 

Imorse hade jag lämnat Eskil i mörkret när barnehagen slog upp dörrarna 7.30. Vi sprang ikapp från bilen och mina lungor kapitulerade typ, jag tål inte varken kylig luft eller att springa nu efter lunginflammationen. Godaste hejdåkramarna och en snabb tanke på kvällsmyset vi har framför oss, podd i lurarna, hoppa på t-banan ( jag parkerade i gatan vid barnehagen, vanligtvis har E bil och både lämnar och hämtar) och så rann tårarna. Vanja i podden Josefine&Vanja läste en dikt som någon skrivit på hennes instagram. Alltså jag kunde inte sluta gråta.

The Last Time (author unknown)

From the moment you hold your baby in your arms you will never be the same

You might long for the person you were before
When you had freedom and time
And nothing in particular to worry about

You will know tiredness like you never knew it before
Days will run into days that are exactly the same
Full of feedings and burping
Nappy changes and crying
Whining and fighting
Naps or a lack of naps
It might seem like a never-ending cycle

But don’t forget…

There is a last time for everything
There will come a time when you will feed your baby for the very last time
They will fall asleep on you after a long day
And it will be the last time you ever hold your sleeping child

One day you will carry them on your hip then set them down
And never pick them up that way again
You will scrub their hair in the bath for one last time
And from that day on they will want to bathe alone

They will hold your hand to cross the road
Then will never reach for it again
They will creep into your room at midnight for cuddles
And it will be the last night you ever wake to this

One afternoon you will sing “the wheels on the bus” and do all the actions
Then never sing them that song again

They will kiss you goodbye at the school gate
The next day they will ask to walk to the gate alone

You will read a final bedtime story and wipe your last dirty face
They will run to you with arms raised for the very last time.

The thing is, you won’t even know it’s the last time
Until there are no more times. And even then, it will take you a while to realize.

So while you are living in these times, remember there are only so many of them and when they are gone, you will yearn for just one more day of them.
For one last time.

Nu ska jag snart RUSA och hämta hem prinsen och åka hem, ta av bhn, hoppa i mysbyxor, tända alla ljus, sätta på skön musik och bara njuta. H E L G ! Även om det för mig känns som måndag 😉

Kommentera (9)


Annons

FÖR MIG FINNS HAN INTE MER….

 

IMG_2021.PNG

E med Eskil när vi kom hem. 

Jag har skrivit det tidigare, när jag ser filmer eller i verkligheten pappor som bryr sig. Då sticker det till i mig, jag blir rörd men också avundsjuk. Ledsen, ledsen över att min pappa valt alkoholen före mig.

Annes pappa är en av de finaste jag vet, han är genomgod och hans ögon lyser av glädje när han ser henne och hennes barn. Jag minns när vi besökte de när Elian var bebis, hur god han och hans fru var mot oss. Jag som inte växt upp med mamma och pappa under samma tak ser verkligen det som en dröm. Att få vara mor- eller farföräldrar åt barnbarnen tillsammans. Under samma tak. Det måste vara en speciell känsla.

När Annes pappa höll tal i hennes bröllop kände jag sån enorm glädje för hennes skull att hon har en så fin pappa vid sin sida. Att hon blir sedd för den hon är, så stolt han är över henne. Samtidigt kände jag så innerligt att jag också vill ha det. Undrar hur jag varit då? Tänk att ha en pappa som ser en, som uppmuntrar och skyddar? Det kan förstås en mamma göra lika bra eller kanske bättre men om man ska prata manliga och kvinnliga förebilder så har jag ingen manlig förebild. Hur påverkar det mig?

Att ha E som pappa åt mina barn är jag så tacksam över, mina barn får allt jag inte fick. Hahaha det stämmer verkligen då E inte är en handyman som min pappa är. Jag har tagit den rollen härhemma och är den som fixar och byter spotlights, lagar spolknappar och bestämmer hur det ska byggas. Just nu har jag blivit helt fast i tanken att öppna vår trapp, slå upp ett fönster och byta räcket utomhus. Helst igår. Så köket, den drömmen att byta kök, öppna upp och så lägga ljusa golv. Den drömmen blir sann, bara inte just precis nu.

Men den där sorgen alltså, den gör ont. Oftast låter jag den inte komma fram, har inte tid eller lust att tänka. Men så slår det en. För mig finns han inte mer.

Kommentera (10)

För att få de senaste uppdateringarna