VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

EMOTIONAL

Show👌🏻

Tårar brände bakom ögonen innan klockan ringde imorse. Hur skulle man kunna ana vilken känslostorm som skulle komma när sonen slutat barneskolen? Om månader börjar han på ungdomsskolen som i Norge är 8, 9 och 10 (!) Första klass är året de fyller sex år. Eskil har alltså ett år kvar i barnehagen. Livet flyger förbi.

Man ser det på kroppen, känner det i huvudet men ändå är man densamma på ett vis. På ett annat vis inte alls. Svårt att förklara.

Allt man gjort nu ska ligga till grund så barnen tar mest bra val och vågar lita på sig själva. Den tiden som är tonår är både fantastisk och jättetuff för alla inblandade. Jag väljer att tänka det blir en spännande och fin tid. Man behövs mer än någonsin som förälder, det sa rektorn igår på skolan. Att det är enkelt att följa sin förstaklassing in i skolgården. Vi behöver göra det nu också, men mentalt. Fint sagt. Då hade jag ändå en dotter som hade en skolstart som var ganska jobbig, helt oväntat. Men det gick ju väldigt bra. Tiden behövdes bara lite extra den gången.

Igår var vi alltså på skolans show som 7 klass håller. Största barnen på skolan. Jag grät nonstop i över en timme. Så många fina, kloka, roliga, duktiga ungdomar! Samlade i en vacker blombukett. Talanger lyftes fram. Alla fick vara den de är. Alla var med. Magiskt! Jag är oändligt tacksam att Elian fick ett år på en riktigt bra skola med en fröken extra allt. Hennes omsorg är större än alla fröknar jag någonsin mött tillsammans. Menar inget illa snarare är hon så bra att hon förtjänar skrytet. De tidigare lärarna har också lagt hjärta och själ i barnens utbildningar och diabetes1, men E (ja ännu ett E) har haft erfarenheten och modet att vara riktigt ärlig och nära eleverna.

Ikväll är det avslutningsmiddag med bara föräldrar och jag kommer väl gråta igen. Allt med Elian är första gången. Han är vår första. Att känna att vi ”nyss” följde honom på hans första skoldag och nu tycka det var ”nyss” är fint att dela med E. Allt som hänt däremellan. Livet. Precis det alla säger. Den bästa tiden är vardagarna med barnen. Försök tänk på det när du scrollar på instagram och tänker att du borde göra ditt eller datt. Det enda viktiga vi har är varandra ❤️

Slänger in en av mina favorittexter av Lisa Ekdahl här. Det är så fina ord och viktiga att komma ihåg när livet inte är sockervadd och bubbelbad:

Om jag snubblat efter vägen
Om jag snubblat efter vägen
Om jag skrubbat mina knän
Om jag varit alltför ivrig
Om jag varit för bekväm
Om det nån gång tagits från mig
Det jag vetat var min rätt
Om jag varit alltför hungrig
Om jag varit alltför mätt
Om jag slagits mot dom egna
Som om ej fienden var nog
Och om ögonen var kalla
Hos han som tyckte att han log
Och om famnen där jag vilat
Inte givit mig någon ro
Om jag ropat ut i mörkret
Gud vad vill du vi ska tro
Och om vägarna var långa
Och inte ledde någonstans
Om jag stirrat ner i marken
Och önskat att jag inte fanns
Om orätt satt på tronen
Om orätt satt på rättens plats
Om varje steg förde mig bakåt
Fast än jag sprang fast jag tog sats
Om jag slagits mot dom egna
Som om ej fienden var nog
Och om ögonen var kalla
Hos han som tyckte att han log
Och om famnen där jag vilat
Inte givit mig någon ro
Om jag ropat ut i mörkret
Gud vad vill du vi ska tro
Om jag snubblat efter vägen
Och fått munnen full av grus
Om jag kännt hur blodet runnit
Från min mun ner på min blus
Och om inga goda skördar
Nånsin fötts ur allt mitt slit
Kan jag ändå konstatera
Allt som skett har lett mig hit

Kommentera (2)

Annons

AJ AJ

Oslo har fått sommar – underbart!

Mindre underbart är att Ella skadat foten så morgonen startade med kryckjakt. Vi köpte på apoteket. Nu återstår att se om det behövs undersökas närmare? Håll tummarna att vi hoppar på flyget till Florida som tänkt nästa vecka.

Snabb lunch i city 🥦

Nu ska jag in i ett riktigt roligt kundmöte! Det är det jag får energi av, att möta människor och att få till riktigt bra saker tillsammans.

Kommentera

Annons

SISTA VECKAN MED KÖKET…

Mysigaste söndagen idag! Crispy duck till brunch och många samtal och kramar.

Jag har sovit länge och sen grävt rötter utanför huset där vi tidigare haft någon slags buske. Puh!

Nu har vi pioner vid entrén som får kika fram år efter år. Min favoritblomma 🌸

Kökshandtagen har kommit! Borstad mässing och längre på kyl, frys och diskmaskin än på de övriga luckorna.

Jag behöver köpa kran, lampor och kakel denna vecka. Nästa vecka rivs köket!

Man kan säga att sommaren inleds med en del kaos men OJ som jag längtat efter nytt kök helt sen hösten 2017 när vi köpte huset. Äntligen händer det!

Kommentera (6)

Annons

FRÅN MIGRÄN TILL FEST

Vi kickade igång helgen igår med riktigt lugn kväll igår och jag var inne på dag tre med migrän. Kiropraktor hjälpte inte ens…

Allt smärtstillande i världen har inte hjälpt och jag kände mig helt förtvivlad inför vår familjemiddag hos oss idag. Så plötsligt klarade kroppen släppa det värsta. Nacken började samarbeta och vi fick en magisk sommeravslutning inför sommaren hemma hos oss.

Ett paket vaniljglass i nacken – check!

Fler med lockar under rakt hår? Fler och fler per barn…

Värmen var så slående att de flesta av oss var utan kläder så inga bilder kan vara med! Vi spelade kubb och grillade. Underbara familjen ❤️❤️❤️

Kommentera (3)

Annons

FÅR MAN SÄGA ÄNTLIGEN?

Stunder från förra helgen 💕💕

Äntligen helg! Det känns nästan skamligt att skriva så, när man älskar sitt jobb. Men jag tror verkligen på den där bedömda balansen. Ge allt, vara sitt bästa jag och sen få ladda ut jobb och fylla på med familj. Det är ju lyxen med att vi båda arbetar 8-16. Att helgen är helig.

Jag svarar alltid på e-post i helgerna och det är ju mest för att jag vill. Inget måste. Men att börja veckan med kalendern full av planerade to dos är härligare än att ha en överfull mailkorg. Vi gör ju alla det som passar en själv bäst.

Men först. Fredag med jobb i ett soligt Oslo. Jag startade spontant en story på instagram om en dag med barnens diabetes1 från mig på jobbet. Häng med om ni orkar!

Kommentera (1)

För att få de senaste uppdateringarna