VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

FÅR FOLK BARN TIDIGARE IGEN?

Ny vecka, wiiie! Eller jag sov halva dagen när huset var tomt efter frukost? Jag ”jobbade”natt inatt med två prinsar.

Oavsett. En reflektion jag har just nu är att jag var en ganska ”ung” mamma. Vi valde tidigt att bli föräldrar och hade turen att Elian kom till oss på en endaste gång. Pang bom. Dödskära, gravida och en ny tid började.

Som ung och gravid fick jag många frågor om detta. Jag kände mig aldrig ”för ung”. Hela min kropp ville ha en bebis med E. Det var det som betydde något inte att jag var ung. Vi hade god ekonomi förstås och visste att vi ville vara med varandra för evigt.

Elian 💙

När jag däremot kunde känna mig ung mamma var i bloggvärlden. Alla de som nu har små barn eller får barn verkar yngre än tidigare? Vänder trenden eller är det just SoMe – folk som skaffar bebisar? Det kryllar av bebismagar och ursöta bebisar i mina flöden och det beror såklart på att jag ÄLSKAR bebisar också haha.

Med Ella i magen kvällen innan vi skulle gifta oss.

Oavsett roligt att folk vågar satsa. Man ser ju de som väntat länge och ändå går isär. Det finns inga garantier. Det gör så ont i mig när jag läser att någon blir lämnad och tvingad att leva halva tiden utan sina barn. Den smärtan kan jag inte ens ta in… Min största skräck. Jag kan nästan gå så långt att nu som jag har dessa känslorna kunde jag tänkt mig skaffa mina barn på egen hand för att aldrig utsättas för den oron. I ett annat liv. Jag väljer att tro på vår kärlek och på att vi båda alltid kommer kämpa.

Ha finaste dagen och veckan!


Annons

Kommentarer


  1. Suzanne 12 mars, 2018 on 15:26 Svara

    Intressant! ☺️

    När vi fick Ida fick vi ofta höra att vi var så unga, vi var 22 resp 24 när vi väntade Ida och jag fyllde 23 månaden efter hon föddes. Var det verkligen rätt? Var vi verkligen säkra på varandra? Frågor vi ofta fick.
    JA, var såklart vårat svar.

    Nu idag får Ida många ggr höra av sina vänner ”Lyllos dig, du har så unga föräldrar!”.

    Kanske våra yngsta kommer få höra tvärtom? ”Ni har så gamla föräldrar!”

    Men jag tror mycket beror på hur man känner sig… Kände mig mogen för min ålder då, definitivt mogen nu. Men ändå med ett relativt ungdomligt ”tänk”.

    Kram

  2. Magda 12 mars, 2018 on 15:28 Svara

    Jag var 25 då jag fick min son i ett tidigare förhållande som aldrig var bra och vi kände knappt varandra. Vi separerade då sonen var 1 1/2 år och det var trots allt det bästa vi kunde göra men ändå känns det. Sonen är hemma varannan vecka och fy fasen så ont det gör den veckan han inte är hemma. Många säger att det går över och man vänjer sig. Jag har verkligen vant mig och tror inte att jag kommer göra det.

    Sen så är jag uppväxt på landet och där var det många som skaffade barn direkt efter gymnasiet så jag var gammal då jag fick min första vid 25. Nu är jag snart 33 och fick min dotter i somras med kärleken i mitt liv. Och i denna stad tycker jag att folk skaffat barn betydligt senare. Är kanske så i större städer.

    Kram till dig! ❤️

  3. Emma 12 mars, 2018 on 17:01 Svara

    När jag och mannen fick barn för 6 år sedan då var jag 26 och maken 24. I den mellan stora stad vi då.bodde i var vi unga föräldrar. När vi flyttade till denna små stad i norra Sverige och vi nu har två barn är vi gamla 😂 Här finns det 27 åringar som väntar sitt 4:e.

  4. Sanna 12 mars, 2018 on 19:23 Svara

    Jag var 16 år när dottern föddes, och trodde att jag hade funnit kärleken i mitt liv, men ack så fel jag hade. Han var otrogen när jag var i fjärde graviditetsmånaden och efter det tog det slut i mellan oss. Han hade sporadisk kontakt med dottern under de första åren, men fanns egentligen aldrig där till fullo, utan kom och gick som han ville.

    Nu är det snart 5 år sedan dottern träffade sin pappa. Han har valt bort henne helt, och lever tillsammans med sin nya familj. Dottern själv fyller 11 år till hösten och har förstås tagit det hela väldigt hårt, men har samtidigt växt upp mer eller mindre utan en pappa vilket har gjort att hon tråkigt nog vant sig vid att bara ha mig.

    Vi klarar oss bra utan honom, men det är tufft i perioder och det är ledsamt att han aktivt har valt bort henne, både för dottern själv men även för mig som förälder som inte har någon annan att dela de där speciella ögonblicken med.

    När jag får nästa barn i framtiden, så hoppas jag att det kommer bli med den rätte, och att jag då inte blir ensam på nytt – om jag inte aktivt själv väljer att vara det. Något jag faktiskt har börjat fundera mer och mer på med åren, då jag fortfarande inte har träffat någon och börjar närma mig 30. Haha, åldersgkris deluxe trots att alla andra säger att jag minsann är såå ung fortfarande.

    Kram Sanna

  5. Renée 12 mars, 2018 on 21:25 Svara

    Två barn och 30 år gammal kände jag mig ”normal” ända tills vi fick förskoleplats och nästan alla föräldrarna är äldre! Vi bor i en relativt stor stad och ett välbärgat område. Verkar som att åldern stiger rätt snabbt då.

  6. Sofia 13 mars, 2018 on 06:10 Svara

    I helgen var vi på playdate med nya vännen från förskolan. När mamman frågade mig om min ålder… 34 år. Oj vad ung du var när du fick barn. ( 26 ) Ja allt är ju relativt sa jag. -Jo men jag är ju 42 så du är ung. Haha..

    • prinsessansdagbok 13 mars, 2018 on 08:23 Svara

      Ja på det viset känner jag mig också ung nu :) Speciellt när folk jag möter som har två barn som jag inte alls känner. Då kan de ibland prata om en trea med mig och jag säger köör. Då kan de säga att de är för gamla eller kanske inte kan få fler pga hög ålder. De ser unga och fräscha ut med andra ord även om de kan va 10 år äldre än mig :)

  7. Elina 13 mars, 2018 on 11:12 Svara

    Vi fick barn som tjugoåringar och vårt äldsta barn är nu 10 år. Majoriteten av hans kompisars föräldrar är mellan 40-50 år, så när det är föräldramöte etc känner vi oss väldigt unga 🙈 Men med våra yngsta ligger vi mer ”rätt i tiden”, då är vi faktiskt i typ samma ålder som de andra föräldrarna ✌️

    • prinsessansdagbok 13 mars, 2018 on 12:09 Svara

      Typ samma här :)

  8. Charlotte 13 mars, 2018 on 19:13 Svara

    Jag var 22, 26, 27 – idagsläget räknas som ung även för trean😂
    Jag har alltid varit yngst, den nästyngsta föräldern i As klass är nog 43 (jag är 35)….tänker att det blir bara kul när barnbarnen kommer och man fortfarande är ung☺️

    Sen att ha barnen halvtid, jag och As pappa lever inte tillsammans men han är bara hos sin pappa varannan helg och knappt det ens så jag känner inte att jag missar ngt och inte A heller för min man kom in i våra liv när han bara var 2år så han minns inte livet innan (de där två åren ensam var dock sjukt slitsamma samtidigt som de gett oss ett speciellt band, då var det verkligen han och jag mot världen) och min man har aktivt tagit en papparollen i hans liv medan hans pappa aktivt inte tagit den….sorgligt kanske men hans förlust som inte på riktigt känner den fantastiska kille som A är, som missat alla speciella tillfällen och som helt enkelt missat det underbara med att ha en son – och lyckos min man som fått en så härlig grabb i sitt liv helt gratis😂

  9. Linnea 13 mars, 2018 on 19:15 Svara

    Jag fick våra vid 26 och 29, helt perfekt enligt mig att vara pigg och aktiv och göra saker med barnen på ett annat sätt än vad mina föräldrar som var 35 när de fick mig kunde, sen kanske det inte bara beror på ålder men det var så jag upplevde det och ville inte bli en ”gammal” förälder själv.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna